De finns alltid där.
I bakgrunden.
Molnen.
Lätta.
Fluffiga.
Fjädermoln.
Hanterliga.
Täcker delar av min klarblåa himmel.
Himlen runt hörnet.
Hotar om att åter igen kunna bli mörka.
Tunga.
Stormar in med jämna mellanrum.
Mörklägger.
Åskar.
Blixtrar.
Nederbörd längs med kinderna.
Lättar.
Upp stiger solen.
Torkar bort allt regn.
Regnbåge ger hopp om något igen.
Ögonblick
Ögonblick skapade utifrån författarcoachen Ann Ljungbergs dagliga skrivpuffar på skrivpuff.blogspot.se.
lördag 12 april 2014
lördag 10 augusti 2013
Hamna
Hur hamnade jag här?
All is fair in love and war.
Is it?
Really?
Vem påstod det?
Säkert en man.
Piskrapp skulle han ha.
Sedan kunde han få välja om det var i fairness of love eller war.
All is fair in love and war.
Is it?
Really?
Vem påstod det?
Säkert en man.
Piskrapp skulle han ha.
Sedan kunde han få välja om det var i fairness of love eller war.
fredag 9 augusti 2013
Ö
Sara satt och smuttade på sitt morgonkaffe ute på balkongen med dagstidningen framför sig. En härlig ritual som hörde semestern till. Denna morgon kom dock inte att bli som de tidigare, när hon vanligtvis tassat in och väckt Örjan med en kaffedoftande puss på kinden och försett honom med frukost på sängen.
Nej, denna morgonen vaknade Örjan av att Sara kastade tidningen i sängen precis bredvid hans slumrande huvud, precis som om hon skulle slå ihjäl en stackars fluga. Hon svor en lång ramsa om att nu fick det vara nog. Sara skulle minsann ut och demonstrera, samla in namnunderskrifter och regelbundet ringa och göra mindre trevliga spontana besök till riksdagshuset och mycket mer som Örjan inte hann uppfatta medan han ruskade sömnen ur sitt huvud och satte sig upp i sängen. Han insåg att det nog inte skulle bli någon frukost på sängen idag. Inte ens en kopp kaffe. Inte ens en puss.
Orden fortsatte forsa ur Sara. Han hängde inte med. Han behövde sin kaffepuss och framförallt kaffe. Hon pekade uppmanande på tidningen åt Örjan, som gnuggade ögonen och plockade upp tidningen. Sara pekade på en artikel och hans ögon började fokusera. Men ens kände sig Örjan klarvaken och inom några minuter svor han samma ramsa Sara hade uttryckt några minuter tidigare.
Var det ett skämt? Nej, det här var så allvarligt att det krävde en folkomröstning och det tänkte han banne mig se till. Att det ens kan komma ett sådant förslag från EU:s kommission. Det var omöjligt för dem att komma fram till ett gemensamt officiellt språk, så nu förespråkade de att EU åtminstone skulle ha samma alfabet för att underlätta byråkratin. Nu var det inte kronorna som låg i riskzonen, nu var det Å, Ä och Ö. De ville att Örjan skulle bli Orjan.
Nej, tänkte Örjan. Vi har redan röstat nej till euron och vi fick behålla vårt kära snus. Örjan minns dekalen han hade klistrat upp i bilens bakruta. Rör inte min prilla! Det var dags för en ny dekal. Rör inte mitt Ö!
Nej, denna morgonen vaknade Örjan av att Sara kastade tidningen i sängen precis bredvid hans slumrande huvud, precis som om hon skulle slå ihjäl en stackars fluga. Hon svor en lång ramsa om att nu fick det vara nog. Sara skulle minsann ut och demonstrera, samla in namnunderskrifter och regelbundet ringa och göra mindre trevliga spontana besök till riksdagshuset och mycket mer som Örjan inte hann uppfatta medan han ruskade sömnen ur sitt huvud och satte sig upp i sängen. Han insåg att det nog inte skulle bli någon frukost på sängen idag. Inte ens en kopp kaffe. Inte ens en puss.
Orden fortsatte forsa ur Sara. Han hängde inte med. Han behövde sin kaffepuss och framförallt kaffe. Hon pekade uppmanande på tidningen åt Örjan, som gnuggade ögonen och plockade upp tidningen. Sara pekade på en artikel och hans ögon började fokusera. Men ens kände sig Örjan klarvaken och inom några minuter svor han samma ramsa Sara hade uttryckt några minuter tidigare.
Var det ett skämt? Nej, det här var så allvarligt att det krävde en folkomröstning och det tänkte han banne mig se till. Att det ens kan komma ett sådant förslag från EU:s kommission. Det var omöjligt för dem att komma fram till ett gemensamt officiellt språk, så nu förespråkade de att EU åtminstone skulle ha samma alfabet för att underlätta byråkratin. Nu var det inte kronorna som låg i riskzonen, nu var det Å, Ä och Ö. De ville att Örjan skulle bli Orjan.
Nej, tänkte Örjan. Vi har redan röstat nej till euron och vi fick behålla vårt kära snus. Örjan minns dekalen han hade klistrat upp i bilens bakruta. Rör inte min prilla! Det var dags för en ny dekal. Rör inte mitt Ö!
torsdag 8 augusti 2013
Projekt
Att träffa någon 2013 är världens projekt.
Först behöver du hitta en nätdejtingsajt som passar dig. Det finns många olika nätdejtingsajter utifrån ålder, utbildningsgrad, intressen och vad för typ av förhållande du är ute efter. "Alla vi som älskar fjärilar" och gud vet vad.
Gratissajterna kan vara lite mindre seriösa och du får räkna med att folk kan utge sig för att vara någon helt annan än de är eller bara leker katt-råtta-lekar med dig. Betalar du kan du råka hamna på en sajt där folk egentligen anser sig vara för fina för att befinna sig på just en nätdejingsajt. De tar sig själva och att hitta någon på så stort allvar att ingen tar första steget utan alla bara tittar lite på varandras profiler. Betala och bli tittad på - inte betala och få kontakt med många besynnerliga människor. Valet är ditt.
När du valt nätdejtingsajt ska du komma på ett profilnamn. Det blir din logo, som ska sticka ut i mängden, vara seriöst men inte för seriöst. När du väl kommit på ett bra profilnamn är det redan upptaget och efter tio minuter av att ha provat olika namnförslag orkar du till slut inte bry dig utan du skriver det första som poppar upp i ditt huvud eller något du råkar lägga ögonen på. Bananfodral. Nej, det var visst upptaget det med.
Dags att fylla i allmänna uppgifter om dig själv likt en "Minna vänner-bok" från mellanstadietiden. Du pustar ut. Jämfört med att komma på ett profilnamn som är ledigt känns det här lätt. Bara till att klicka i olika förslag över hur du ser ut, dina egenskaper och vad du gillar att göra, sport du utövar och musik du gillar att lyssna till. Hur lång är du, hur långt hår har du, hur långa tånaglar har du?
Egenskaper. Jodå, du kan bli arg, så kanske temperamentsfull passar? Jo, du kan både bli ledsen och rörd, så kanske känslosam? Jo, du är omtänksam och även ganska humoristisk. Du ögnar igenom hela listan och inser att du ju faktiskt kan vara allt beroende på med vem du är och vilken situation du befinner dig i. Äsch, du kan lika gärna kryssa i allt. Eller inget. Bäst att du ser efter hur de andra har gjort. Utöver det ska du marknadsföra dig med minst 200 tecken och även fylla i vad det är du söker.
Det är bra om du lägger upp en bild. Tydligen ska du ha en bild där du kör bil, en där du sitter och gullar med en katt eller brorsdottern, en bild där du är lite mer lättklädd, gärna i gymmet där du kan spänna musklerna lite. Ytterligare en bild där du visar dig i full gång med någon annan hobby än träning. Ett på ditt hus och har du inget hus kan du ta ett på ditt vardagsrum. Har du motorcykel, ja men då måste det ju finnas en bild på den med och glöm framförallt inte bilder från alla dina resor. Kanske du borde lägga upp en bild på moster Agda med pensionärsmustachen, så att personen vet hur du kan komma att se ut i framtiden. Det är dock mindre bra om du lägger upp en bild från när du var ung och utan spår av att du har levt lite. De förväntningar du då bygger upp hos den andre rivs brutalt ner när ni eventuellt ses. Nej, gamla utseende-meriter kan du inte ha i ditt CV här. Nej, det är nog bäst ändå att ha bilder där du ser helt alldaglig och precis så där lagom ut, så kanske du blir någons wow-faktor när ni ses i verkliga livet sen.
Profilen är klar. Nu börjar arbetet. Du kan antingen hålla dig inloggad utan att du är speciellt aktiv likt en tålmodig fiskare som sitter i en båt mitt ute på en sjö och guppar och väntar på napp eller så kan du använda dig av en sökmotor där du åter igen fyller i vad du söker efter och du liksom pricerunner får upp olika förslag på tänkbara varor som kan passa dig och till vilket pris, d.v.s. med vilket bagage människan kommer och vad du själv förväntas leva upp till.
När du hittar någon som verkar intressant kan du antingen skicka iväg en flirt eller skriva ett meddelande. Den mer subtila eller blyga flirtaren går in på din sida gång på gång, för att på så sätt visa intresse. Det kan dock även vara så att du har att göra med en vimsig och något glömsk person som inte kommer ihåg att han eller hon varit inne på din sida tidigare och att det därför inte behöver betyda någonting alls. När du skriver ett meddelande ska det vara trevligt, intressant, men viktigast av allt - inte för långt. Skriver du för långt kan du skrämma bort den du fått på kroken, då detta tydligen upplevs som att du är en alltför intensiv människa. Nej, håll dig kort, men inte för kort så får du kanske möjlighet att håva upp det du fått på kroken för närmare beskådning.
Om intresse uppstår är det dags för att ta en promenad, fika eller ett glas öl eller vin. Vissa föredrar att byta mobilnummer först och sms:a lite fram och tillbaka eller för de riktigt modiga - tala över telefon. Det är bra att träffas på neutral plats och inte för sent på dagen. Första dejten ska helst inte pågå mycket längre än en timme. Bra om du har bokat upp något efteråt, så det blir ett naturligt avslut. Känns det trevligt kan man boka in ytterligare en träff. Är man inte intresserad, verkar det vara som så att man säger att det var trevligt och "vi hörs" och sedan hör man inte av sig eller svarar på ytterligare meddelanden.
Vad är det då folk söker? Jo, du ska helst träna varje dag, men ändå kunna sitta i soffan, pilla dig i naveln och vräka i dig godis. Du ska vara en globetrotter, äventyrlig men samtidigt älska lugna myskvällar hemma med din partner, vara "färdiglekt" på krogen men ändå uppskatta att gå ut med dina vänner och måna om att ge och ha mycket egen tid, men ändå alltid helst vilja vara tillsammans med din partner. Du ska klä dig modernt och sofistikerat, men ändå ha en avslappnad stil. Kan du leva upp till det här och samtidigt matcha otaliga sökkriterier vad gäller ålder, längd, huruvida du vill ha barn eller ej så kanske....ja kanske har du en chans att hitta kärleken på nätet.
lördag 24 mars 2012
Skrivpuff - räkna
Agnes var knappt 6 år fyllda när hon började förskoleklassen fylld med spänning och förväntan. Hon var en framåt liten flicka med huvudet på skaft som la märke till detaljer de vuxna bara svepte förbi i sin slentrianmässiga vardag. Agnes liv var spännande och fullt med nya upptäckter och skatter var dag. Hon hade ivrigt väntat på att få börja skolan eftersom fröknarna på förskolan hade stärkt hennes självförtroende när de sagt att hon både kunde läsa, skriva och räkna lite grann. Därför förstod Anges inte varför hennes nya fröken inte kunde förstå att 1 + 1 faktiskt blev 3. Fröken undrade om Agnes hade använt sig av de små färgglada björnarna när hon räknade och Agnes nickade förståndigt och höll fast vid att 1 + 1 faktiskt blev 3. Fröken som var en snäll och förståndig människa och som genuint var intresserad och nyfiken på hur Agnes tänkte bad henne att visa hur hon hade gjort så att hon också kunde förstå hur det kan bli 3.
Agnes gick lydigt och hämtade burken med björnarna och ställde upp två blåa plastbjörnar framför sin fröken. Hon pekade på dem en i taget och sa:
-Här är mamma björn och här är pappa björn. Sen när de flyttar ihop så blir det ju en bebis björn. Hon tog fram ytterligare en björn och ställde vid de andra två och började räkna högt. Ett, två, tre. Tre björnar. 1 + 1 blir 3, log hon triumferande. Fröken kliade sig i huvudet. Det var ju hur logiskt som helst. 1 + 1 blev ju verkligen 3 ibland.
fredag 23 mars 2012
Skrivpuff - sakna
Det hade redan gått ett år och även om Tess hade hittat nya vägar i sitt liv kunde hon inte riktigt vänja sig vid den tomhetskänsla dottern Ida lämnade efter sig när hon bodde hos sin pappa Jocke. Lägenheten var så tyst, så stilla, så öde.
Insikterna hade kommit en efter en under året och fyllt henne med sorg över att hon nu skulle missa halva dotterns uppväxt. Den tyngsta insikten var att även om hon kände en intensiv saknad efter Ida varannan vecka, så bar Ida alltid en saknad över någon av föräldrarna, den hon inte för stunden bodde hos. Hur väl Tess och Jocke än samarbetade för att det skulle bli så bra som möjligt för Ida, så gick det inte att komma ifrån att Ida fick betala ett pris och Tess kunde bara hoppas att det priset var lägre än det Ida hade fått betala om hon och Jocke hade fortsatt att leva tillsammans.
måndag 19 mars 2012
Skrivpuff - Dåraktigt
- Mamma jag är hungrig. När blir det mat?
- Nähä du, lilla gumman! Du ska väl inte förstöra godissuget med mat heller.
- Men snälla mamma! Lite kan jag väl få.
- Nej, det blir ingen mat förrän du ätit upp hela godispåsen. Se så sluta tjata om mat nu!
- Okej, jag ska! Men om jag äter hela godispåsen, får jag lite då?
- Ja, det är ju trots allt lördag idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)