Så satt Lisen där i sin nyinköpta bostadsrätt. Spillrorna låg väl inpackade i flyttkartonger som fyllde den lilla tvåan.
Vad hade hänt? Hon kände att hon inte riktigt hade hängt med. Han hade träffat någon annan, marken hade började gunga, mormors finporslin hade åkt i golvet, höga hjärtskärande skrik. Livet hade rasat samman och nu satt hon här.
Flyttkartongernas papp var det som nu höll ihop de ömtåliga bitar av livet som fanns kvar. De lågt tryggt nedpackade i silkespapper och hon var inte redo att börja plocka upp dem än, så hon blev sittandes. Det skulle komma efterskalv, men för varje gång skulle de kännas mindre och mindre och till slut skulle hon stå på fast mark igen redo att plocka upp skärvorna och limma ihop dem.
Vad hade hänt? Hon kände att hon inte riktigt hade hängt med. Han hade träffat någon annan, marken hade började gunga, mormors finporslin hade åkt i golvet, höga hjärtskärande skrik. Livet hade rasat samman och nu satt hon här.
Flyttkartongernas papp var det som nu höll ihop de ömtåliga bitar av livet som fanns kvar. De lågt tryggt nedpackade i silkespapper och hon var inte redo att börja plocka upp dem än, så hon blev sittandes. Det skulle komma efterskalv, men för varje gång skulle de kännas mindre och mindre och till slut skulle hon stå på fast mark igen redo att plocka upp skärvorna och limma ihop dem.
