måndag 27 juli 2009

Utmaning 208 - Ett oförklarligt försvinnande

Brev till min kära vän Dina
Det har nu gått tre år sedan vi sågs. Det var din 30-års fest, om du kommer ihåg? Vi var alla samlade, dina gamla och dina nya vänner. Vi firade med italiensk buffé, levande ljus och inhyrd trubadur under ett partytält du hade fått tillstånd att sätta upp i en närliggande park. Tänk om vi hade vetat att det var din avskedsfest. Hade vi skrattat lika högt då? Hade vi skålat lika ihärdigt? Hade vi lika lättvindigt sagt god natt och tack när vi gick?
Några veckor senare när jag inte fått kontakt med dig, började jag känna att något inte stämde. Du hade stängt av din telefon. E-posten gick inte längre fram till din mailadress. Du svarade inte på din mobiltelefon. I din lägenhet bodde nu någon annan. Din familj var oroliga och upprörda. Du hade brutit kontakten med dem redan innan din fest och sagt att du inte ville ha något med dem mer att göra. Gällde det mig med?
Polisen gör ingenting i sådana här fall, när det är så uppenbart att du gjort ett aktivt val och inga brott verkar ha begåtts. Många spekulationer har ventileras under åren bland dina gamla vänner om vad som kan ha hänt och var du kan befinna dig. Hade vi sagt eller gjort något som sårade dig? Vilka var dina nya vänner egentligen? Den sista kvällen tillsammans har diskuterats om och om igen. Fanns det några tecken? Nej, vi förstår verkligen ingenting.
Jag saknar dig och jag hoppas att var du än befinner dig någonstans och vad du än gör att du är lycklig nu!
Lev väl min vän!

9 kommentarer:

  1. Sorgligt!
    Man kan ju bara spekulera vad som hänt.
    Att lämna livet innebär ju egentligen att man är rätt feg, men är samtidigt modigt eftersom man lämnar allt man månat om.
    Lite kluvet det där.

    SvaraRadera
  2. Här går tankarna verkligen igång med frågor om vad som kan ha hänt innan och vad som hände med henne efteråt.

    SvaraRadera
  3. då gör jag ännu ett försök att svara. gillar det här men lite ont gör det har en vän så faktiskt har försvunnit utan att någon överhuvudtaget vet vart så e konstigt men någon anledning finns det ju att man gör så

    SvaraRadera
  4. Bra beskrivet, jag känner hur du saknar och funderar vad som har hänt din vän.

    SvaraRadera
  5. Svårt att förstå när det verkade finnas så mycket vänner tillgängliga. Skulle själv inte kunna lämna allt, eller kanske? I vilket fall som helst väldigt bra skrivet.

    SvaraRadera
  6. Det svåra är ju att vara den som blir kvar med alla frågor. Mycket bra skrivet!

    SvaraRadera
  7. ja man undrar ju... bra skrivet.

    lite likt min text..bara lite

    SvaraRadera
  8. Att bli lämnad kvar med alla funderingar och frågor. Du beskriver det så bra.

    SvaraRadera