Ebba låg i soffan och tittade på Bolibompa. Hon var en liten kopia av sin mamma med det långa ljusbruna vågiga håret, de bruna mandelformade ögonen, äppelkinderna och den lilla uppnäsan. Mormor sa alltid att de hade extremt dominant anlag på den sidan släktet och det stämde nog för det fanns inga spår av pappa Joakim i flickan. Inte till det yttre iallafall.
Mamma Louise satt bredvid Ebba i soffan med laptopen i knät. Hon läste sina mail, men kunde samtidigt inte låta bli att kika på TV:n med jämna mellanrum. Bolibompa visade ett program som lärde barnen olika tilltag, om hur man kan busa med sina föräldrar och göra olika hyss. Louise tänkte att det var annat på hennes tid. Hajk lärde ut pyssel och en härlig värmlandsdialekt, som hon och hennes vänner försökt efterhärma. Något hyss kommer hon inte ihåg att Bengt Alsterlind hade lärt henne. Det fick man komma på själv. Ebba borde egentligen ha en naturlig fallenhet för det. Hon har ju sin mammas anlag.
Tilltalande text med igenkänningsfaktor.
SvaraRaderaGulligt.
SvaraRaderaBra! Lite nostalgi det där med bolibompa och barn i soffan :)
SvaraRaderaMysig text :-)
SvaraRaderaBengt Alsterlind, en ikon. idag ska vi tale om häster, inte vilke häster som helst uten flodhäster :) Gillade också din text.
SvaraRaderaja gulligt och igenkännade.
SvaraRaderaMen Trazan och Barnarne lärde oss hyss.
:)
Bra poäng på en liten text.
SvaraRaderaNostalgi behöver man ibland.
SvaraRaderaHaha! Bengt Alsterlind! Vilken nostalgitripp, mysig text.
SvaraRadera