Utmaning 222 - Skriv om ett mönster

Hon satte sig ner vid den stora svarta flygeln. Hennes fingrar strök tangenterna liksom även hennes mormors reumatiska fingrar många gånger tidigare gjort. Fingrarna spelade några skalor som uppvärmning innan de övergick till "Jag har hört om en stad ovan molnen". Den lärde mormor henne spela när hon var fem år och ingick sedan dess som en avslutande ritual för uppvärmningen. Mormor spelade alltid på gehör och brydde sig inte så mycket om noter. Såväl fiol som piano, gitarr och mandolin hade hon spelat innan sjukdomen tagit ut sin rätt. Det var alltid kul att komma till mormor om somrarna. De var fyllda av sång och musik. Glädje och lycka.

Själv behövde hon noter. Iallafall när hon gick igenom ett nytt stycke för första gången. Sedan framträdde plötsligt styckets speciella mönster över tangenterna och hon behövde inte längre förlita sig på nothäftet, utan kunde helt och hållet dras med i musiken hon spelade. Mormor hade spelat på känsla och gehör. Hon spelade på känsla och mönster.